Lästext
Atlantiska oceanen
utanför Lissabon
17. juni 1929.
Käre Vän,
Nu sitter jag åter på en av de härliga holländska båtarne – den största av dem alla – där man givit mig en hytt som är mycket större än Maris kökskammaresvårtytt, orsak: handstil eller innehåll. De första dagarne var vädret så kyligt att lättklädda engelsmän – som även i smällkalla vintern anse det höra till saken att kasta av sig alla varma kläder så snart de sätta sin fot på en ångbåt som går till tropikerna – || gingo omkring och huttrade av köld. Men nu är temperaturen idealisk.
Förlåt, förlåt att jag inte förr skrivit och tackat Dig för boken om Gallsvårtytt, orsak: handstil eller innehåll och andra, som jag fann vid min ankomst till England. Han var mycket överraskad då jag i mitt presentationstal kunde meddela publiken icke bara sådant som fanns i hans lilla självbiografi utan även fakta som du meddelat mig i Ditt brev, såsom det att han varit tre gånger i Japan och varit i tillfälle att studera skillnaden mellan öster- och västerländsk mentalitet. Han kom till London på inbjudan av || det halft teologiska King’s College och talade där om ”logos”, men hade själv uttalat önskan att ge ett par föreläsningar i samhällspsykologi i School of Economics. Han frågade efter Dig och jag förrådde slutligen min lilla hemlighet.
Det har varit en bråd tid för mig, men mycket i angenäm på samma gång. Mina seminarier ha särskilt tillfredeställt mig. Vi behandlade frågor rörande familj, äktenskap och könsförhållanden av olika slag. Första föredraget hölls av Malinowski, som hela tiden stod mig troget bi; han har just || givit ut en stor bok om vildars könsliv, med företal av Havelock Ellis, som väckt stort uppseende. Ett annat föredrag hölls av baron Megendorff, f.d. vicepresident av ryska duman och Finlands trogna drabant på den tiden, som redogjorde för den sovjetiska äktenskapspolitiken – mycket intressant. En semi-freudiansvårtytt, orsak: handstil eller innehåll talade om ”Oidipuskomplexen”, och både föredraget och den efterföljande diskussionen, vari deltog en praktionerande psykoanalytiker, övertygade mig ytterligare om teoriens vidunderligheter. Andra föredrag höllos av doktorer eller sådana som höllo på med doktorsavhandlingar. Jag hade även saminariegäster från Fin||land: Rafael Karsten, Cid Tallqvist och Julio Reuter. Senaste vecka hade jag seminarier två dagar i rad, som avslötes med ett tékalas för 20 personer. Även Shand var med. Det hela var verkligen trevligt och kastade en viss glans över School of Economics i de amerikanska deltagarnes ögon, som var ganska många.
Jag hann inte få mitt ordspråksmanuskript så färdigt att jag kunde sända det till tryckeriet, men gjorde alla nödiga förberedelser för tryckningen med dess många transkriptionstecken, och jag hoppas || nu kunna lägga sista handen vid arbetet, så att jag hinner läsa korrekturen i Marocko.
Jag hoppas att Din utnämning till e.o.extraordinarie professor nu är ett fullbordat faktum. Också i ett annat hänseende vänta jag mig nu en lyckligare tid för den humanistiska fakulteten. Vårsvårtytt, orsak: handstil eller innehåll nya rektorsvårtytt, orsak: handstil eller innehåll är så gott som den enda (om jag undanta Rolf) som visat något intresse för Ernst Dahlströms stora donation av ett hus för ett ”humanistiskt institut”, som är det för mig dyrbaraste minnet av min rektorstid, då det var på mitt förslag som donationen för detta || ändamål tillkom. Ingenting har grämt mig djupare än det sätt på vilket denna donation tidigare behandlats. Nu har det blivit dimma och sirenen tjuter. Men vi ha gott om tid, ty vi kunna i ingen händelse komma i land vid Tanger förrän tidigt i morgon, ehuru vi kunde vara där redan vid midnatt.
Nu skall jag skriva ett brev till Payot i Paris, som friar till min ”Ethical Relativity” i fransk översättning. Hans franska edition av min ”Moral Ideas” har utkommit, den förra delen i höstas och den senare delen under vintern. Översättaren har synbarligen nedlagt || myckt stor omsorg på sitt arbete.
En angenäm sommar önskar jag Dig. Det vore bra trevligt att få träffa Dig i höst. Jag ha nu ställt så till med mina föreläsningar att jag kan vistas i Helsingfors ett par tre dagar i rad. Den 8. september kan jag emellertid endast passera staden på genomresa – inshallah, ”om Gud vill.”
Din tillgivne
Edv. Westermarck