Reading text
Annegatan 19, Helsingforsoriginal: Helsnigofors,
26. Februari 1903.
Käre Vän och Broder,
Först af allt låt mig bekänna att Du samlat glödande kol på mitt samvete. Jag vet icke numera om jag ens skrifvit och tackat Dig för ditt skådespel och Dina artiklar i Euterpe. Med all säkerhet har jag inte besvarat Dina kärkomna bref. Och nu till sist gladde Du mig med att sändå mig Din ”Morale publique,” som jag mottog just då jag var i beråd att företaga en föredragsresa till landsorten. Jag ögnade genast igenom den med allra största intresse, och var i tillfälle att beundra formens elegans, äfven om jag icke hann noggrant tänka mig in i alla detaljer. Jag har ännu icke fått tid att studera boken som sig bör, men lyckönskar Dig uppriktigt och med godt samvete till den vunna framgångenoriginal: framtången, ty så mycket har jag varit i tillfälle att konstatera att Du producerat ett betydande arbete, och jag hoppas också att det i Paris skall bedömas efter förtjenst. För Dina artiklar i Euterpe, särskildt den om ”ärkefienden” måste jag också gifva Dig mina bästa komplimanger. På det området finnes här ofantligt mycket att göra i vårt goda land, och då man besitter en så briljant penna som Din, och så många goda, frisinnade idéer som Du bär på, kan man|| gerna sätta sig öfver en kritik sådan som vanligen bestås här hemma. Dina artiklar ha väckt till lif en verklig liten storm, och det är vackert så. Jag hoppas att Du icke skall känna Dig alltför bitter gentemot folk här i landet, och låta emigrationslusten få öfverhanden. Vi behöfva krafter, och måste hålla ut till det längsta, äfven om det ibland ställer sig litet svårt. Ruin har flere gånger talat med mig om Dig och Din verksamhet, och han har alltid gjort det med aktning och med erkännande af Din begåfning. Han sade om Din afhandling att den stod just på gränsen att gillas. Låtom oss hoppas att vårt universitet ännu får Dig tillbaka.
Härifran finnes ingenting roligt att förtälja. Ett vicekanslersombyte förestår omedelbart. Danielsson är designerad att efterträda Rein, som får afsked. Möjligen är han redan utnämd. Han fick emellertid mottaga en skrifvelse undertecknad af majoriteten af universitetets lärare, hvari uttalas den oro till hvilken ryktet om hans förestående utnämning gifvit anledning, och en försäkran att han kan räkna på sina förra kollegers lojala understöd endast i den händelse att han följer ett annat program än det han hittills uttalat. Han lär ha blifvit mycket ledsen öfver skrifvelsen och har affattat ett svar som jag ännu icke sett. Han lär påstå sig icke ämna mottaga embetet, men nog blir han väl vice-kansler ändå. Han är allt maktlysten och vill nog icke låta tillfället gå sig ur händerna. Af tidningarna m.m. får Du alla andra nyheter som för närvarande uppröra sinnena. Hvad mig sjelf beträffar håller jag mina två föreläsningar i veckan, i etik, skrifver på min bok rätt flitigt, och måste dessutom försöka förtjena litet pengar genom hållande af föredrag med scioptikonbilder, så att jag skall kunna resa ut i sommar för att slutredigera boken och sedan trycka den. Hela nästa läseår hoppas jag för detta ändamål kunna stanna i London. Härmed nog för denna gång. Efter ett par timmar skall jag resa till Åbo. Än en gång min uppriktigaste lyckönskning till Din framgång. Du ser att dygden belönas till slut.
Med många hjertliga helsningar
Din vän
Edv. Westermarck.